idakristina

Vad är det för fel på mig? Jag kan inte rå för det och inte heller riktigt förstå det men Jag saknar dig. Jag önskar att det hade funnits mer tid så jag hann lära känna dig bättre. Jag vill att du ska vara här. Jag vill ligga i din säng och kolla på film. Jag vill lyssna på allt du säger. Jag vill bli avundsjuk. Jag vill bli rädd. Jag vill vara ute med dig mitt i natten. Jag vill veta om du menade allt du sa. Jag vill veta hur det hade kunnat blivit. Jag vill, Jag vill, Jag vill. Men jag känner att jag nog inte kommer få som jag vill. Det bästa är att bara släppa det här. Hoppas på att vi kan vara kompisar när du kommer hem igen. Det har iallafall fört med sig en bra sak, eller ja jag har insett något som jag borde gjort för länge sedan. Jag kan faktiskt inte förstå nu hur jag ens kunde stå ut med att vara med K (nu menar jag inget illa om honom som så för han är verkligen en av de goaste killarna jag vet om, men jag önskar att vi bara hade varit vänner). Inser hur mycket som förstörts på grund av vårat förhållande, jag har helt otroligt svårt att lita på folk. Jag driver bort dem som jag egentligen vill ha nära endast på grund av rädslan att bli sårad. Nej nu sätter jag en punkt för det här kapitlet och börjar på ett nytt.

Ska börja med att laga lite mat och lägga mig och kolla på Gossip Girl! :)